Vecka 11

Fullt upp på alla håll och kanter förra veckan gjorde att bloggandet blev lite slirande. Men laddat lite batterier för denna vecka, vecka 11 + 0 som vi gick in i idag. Inget stort planerat denna vecka men ska nog lyckas hitta på något, bara jag blir av med den jäkla träningsverk jag dragit på mig.

Bör man gifta sig för man ska skaffa barn?

Häromkvällen kom ämnet giftemål på tal. Att bör man gifta sig innan man skaffar barn? Självklart inte är mitt svar. Folk skaffar barn i tid och otid mest hela tiden utan att lova varandra evig trohet. Däremot verkar kära staten göra skillnad på om man är gift eller inte. Att pappan måste bekräfta att barnet är hans osv.

Det viktigaste är dock kanske arvsrätten. Att barnet och förälderns föräldrar är de som kommer ärva om något olyckligt skulle inträffa. Alltså inte den andra av barnets föräldrar. Se bara på hur det gått för Stieg Larssons arvgods.

Jag och min sambo är inte gifta utan än så länge "bara" förlovade. Vi kommer att gifta oss men vi har inte planerat att utbyta löften innan vi får vårt barn. Inte för att vi inte vill, utan mer för tid och pengar är det som sätter käppar i hjulen. Dessutom vill jag verkligen unna min flickvän en underbar dag med allt ifrån kunna dricka champagne till ha energi att överleva en bröllopsdag. Eller resonerar jag helt fel?

Familjeliv.se?

En sajt som jag varken hade hört talas om eller än mindre besökt kom väldigt mycket på tal när min sambos syster var gravid för något år sedan. Syftar på Familjeliv.se. En ofantlig mängd information och erfarenheter rörande graviditeter verkade finnas där. Vad man får och inte fick göra som blivande mamma.

Allt detta gick i ärlighetens namn mig rakt förbi. Vi var inte där i riktigt ännu. Planerna att skaffa tillökning i familjen fanns men läget var inte riktigt optimalt. Men när vi väl bestämde oss att tiden var mogen blev jag omedelbart åter varse om sajten existens. Min flickvän och jag lyckades inte på första försöket som alla våra vänner verkade göra. Faktiskt tog det oss nästan ett halvår innan hon väckte mig med det underbara beskedet. Under denna tid kom åter sajten in i vårt liv.

Tydligen finns det lika mycket information och tankar vad vi gjorde för fel, vad vi borde göra och vad vissa  kvinnliga medlemmar utsatte sina stackars män för. Vissa fick inte bada för varmt, andra fick inte basta eller sitta med datorn i knät. Andra stackare blev trots influensa och kräksjuka tvingade till att ställa upp och prestera, då alla tester visade att deras respektive var som mest fertila för stunden. Turligt nog råkade jag aldrig utför något av dessa fingervisningar eller påtryckningar. Men undrar hur många män som detta inträffat för och vad de själva tyckte?

Till dagens datum har jag fortfarande knappt besökt sajten, utan någongång trillat in i deras forum (finns det andra delar?) när jag sökt information på Google. Men min sambo (och hennes syster) är båda fortfarande frekventa besökare. Jag tror dock att sajten är ett riktigt bra stöd för många, men bara man tar alla galenskaper med ett nypa salt.

Vill man veta könet?

Jag och min sambo har sedan länge varit totalt eniga i frågan om att vilja veta könet på barnet. Vi vill inte veta innan själva födseln. Låt det bli en överraskning.

Dock vet jag att flera väljer att veta under själva graviditeten. Men varför?
Den sämsta anledningen jag hört är att annars vet man inte vilka färger man ska inreda barnkammaren med.
Oftast tror jag dock det är ren nyfikenhet som är den avgörande faktorn.

Hur var det på sjuttiotalet när jag själv föddes? Ville lika många blivande föräldrar veta könet på deras barn, eller ligger det i tiden med vår rastlöshet och otålighet?

Vecka 10

Varit helt slut de senaste dagarna på grund av arbetsbelastning och träning, vilket påverkat frekvensen i mitt bloggande. Dock har inget stort som inträffat förutom att vi nu är inne i vecka 10. Fortfarande tidigt och inte riktigt läge att berätta för vänner.

Tydligen finns det en känslig gräns vid vecka 12 som vi inväntar. Min kära mamma ansåg att gränsen låg vid vecka 17. Anar dock att det var gränsen på sjuttiotalet då hon väntade mig. Fast med dagens teknologier kan vi säkerligen få samma information redan vid vecka 12. Det är min teori i allafall.

Proof of life

Jag har under de senaste dagarna varit på resa via arbetet mitt. Därför kunde jag dessvärre inte vara med på vår första undersökning. Vet inte om det är en undersökning som blivande fädrar brukar vara med på, men jag hade gärna varit det. Min flickvän fick förutom se hjärtslagen av det lilla samt även veta längd och beräknat ankomstdatum. Tydligen ska jag bli pappa den 23:e augusti om allt går vägen. Med andra ord blir det ett lejon som jag själv. Är jag riktigt glad att allt verkar se bra ut och vi äntligen fått bevis på att vi har något på väg.

I övrigt fick jag möjligheten att meddela nyheten för min mamma under resan till huvudstaden. Denna gång kunde jag berätta på mina egna villkor, utan att känna sig lurad på stunden. Mamma mottog det som min sambos far, med glansiga ögon. För hennes del blir det första barnbarnet så en tår eller två var fullt förstårligt. Nu vet alla de närmaste vad som är på väg. Äntligen...

Sjukdomstider

Min bättre hälft och jag är både sjuka för stunden. Feber, hosta och allmän misär råder. Influensa, en lindrig sådan, är vår gissning på vad som vi släpat in i vårt hem.

Ok. Lite nästäppa och höjning av kroppstemperatur har aldrig skadat varken mig eller min sambo. Men det har gjort mig orolig för om/hur det kan påverka barnet som är på väg. Efter lite sökningar på nätet verkar det vara lugnt, bara man håller sig borta sig till naturliga mediciner. Enda undantaget var Alvedon som var godkänt.

I övrigt är vi nu inne i vecka 9 och har fått vår första läkartid. Vi valde att skippade Region Skåne av olika anledningar och därför blev det en privat klinik istället. Valet känns riktigt skönt. Dels att behöva slippa vänta till vecka 18 för första ultraljudet, och dels för det enligt utsago kändes som trist och östtyskt. Kanske lite petigt men har man möjlighet att välja alternativ så varför inte nyttja dessa.

Allt känns dock fortfarande overkligt. I alla fall innan vi har något konkret bevis, som förhoppningsvis är något vi kommer att ha inom en vecka.

På spa

I början av december insåg jag att julen kommer bli slitsam. Detta med tanke på allt farande fram och tillbaka mellan släkt och vänner. I vanliga fall är det kanske inte så farligt, men eftersom jag har haft nästan två månader med tunga arbetstider i följd så kändes det som en paus var nödvändig. Ett val som fick mig att boka in oss på Ystad Saltsjöbad.

Några veckor senare fick vi veta att vi ska ha barn. En underbar nyhet men vilket nu gör spavistelsen för min sambo lagom rolig. Ingen bubbelpool, helst ingen bastu, inget vin till mat och så vidare. Dock kommer vi tumma lite på det och unna oss ett litet bastubesök imorgon. Inser dock att förutom det självklara med alkohol är det en hel del som våra bättre hälfter tvingas avstå. Stor eloge till eloge till dem (och en liten skål till oss).

Nyår

Har egentligen inte så mycket att säga om nyårsfirandet. Lite intressanta noteringar var dock att fem av åtta tjejer på festen var gravida. Att inga nyårslöften uttalades samt att jag och min sambo valde att inte berätta om graviditeten. Alldeles för tidigt kändes det som. Särskilt jämförelsevis med de övriga.

Summerat var det dock ett trevligt nyårfirande utan större skandaler eller höjdpunkter. Ser nu fram emot vad 2011 har att erbjuda.